Lönespridning för lärarna för inget gott med sig

2012-01-31T06:44:00.000-08:00

Lärarna ska ha bättre löner. Det verkar alla vara överens om. Frågan är bara vilka lärare som ska ha bättre löner. Skolverket föreslår att man ska differentiera lönerna genom att införa befordringstjänster. Detta påminner om det gamla läroverkets uppdelning av lärarna i lektorer, adjunkter och timlärare. Skolborgarrådet Lotta Edlund vill i en artikel ge högre lön åt den rektor som lyckas åstadkomma stor lönespridning bland lärarna. Vissa lärare ska alltså få mer i lön än andra. Frågan är vilka lärare som ska få högre lön. Frågan är också hur detta påverkar samarbetsklimatet på skolorna och lärarnas vilja att anstränga sig för att deras elever ska må bättre och lära sig bättre.

Att det tidigare fanns huvudlärare med litet mer i lön accepterades av de flesta. De hade ju ett särskilt ansvar för att material och annat fungerade på ämnesinstitutionerna. Även om man ibland kunde höra ett mummel på skolorna, när det krävdes arbetsinsatser av kollegerna : Det ska ju han göra, han har ju betalt för det.

Hur blev det när man införde individuell lönesättning efter mönster från näringslivet? Har detta lett till att lärarna presterar bättre? Hur mycket mer motiverade att anstränga sig har de lärare blivit, som fått några kronor mera i löneökning än kollegerna? Hur mycket mindre motiverade att anstränga sig har de lärare blivit som fått mindre i löneökning än kollegerna? Vad har hänt med deras självkänsla och glädje i arbetet? Särskilt om de anser sig orättvist bedömda vid lönesättningen.

Vilka är det som ska få de nya befordringstjänsterna? Att det i första hand är disputerade lärare som får lektorstjänsterna är troligt. Att det är lärare i stil med katederlejonet som Lotta Edlund vill ha framgår av hennes artikel. Den som ägnat många år åt forskning lär kanske ha blivit en bättre forskare. Men har hon blivit en bättre lärare? Har hon större möjlighet att nå fram till en skolsvag elev och förstå dennes behov? Knappast. Och kan katederlejonet bidra bättre till att eleverna mår bättre och lär sig bättre. Forskningen tror inte det.

Det är mycket som bidrar till att göra läraren till en bra lärare. Att hon är ambitiös i sina lektionsförberedelser och kan organisera självständigt arbete på ett bra sätt. Att hon har humor och är rättvis. Viktigast är dock att hon bryr sig om eleverna. Att hon ser till vad de olika eleverna behöver och frågar efter om någon elev verkar ovanligt trött eller ledsen. En sådan lärare kan få eleverna att känna trygghet och glädje i arbetet. Om hennes muntliga framställning inför klassen inte är så perfekt spelar mindre roll. Det finns egenskaper hos en lärare som är mycket viktigare.

Skolornas budgetar är ansträngda. Ska vissa lärare få mer i lön så lär man inte ha råd att anställa så många lärare. Detta går i stor utsträckning ut över de skolsvaga elever som behöver fler vuxna i skolan som kan se dem. Besluten om lönespridning är kontraproduktiva. De är inte fattade med elevernas bästa för ögonen. Och det borde de vara enligt Barnkonventionen.

Per Acke Orstadius

Lönespridning för lärarna för inget gott med sig